I dag är jag "vän" med min ångest
Det kryper i kroppen. Hjärtat slår fortare och hårdare. Jag tappar kontrollen. Det svider i huvudet av all negativitet. Jag vill bort. Bort från min kropp och mig själv. Inombords känns det som en rusningstrafik vid 17-tiden. Stressen ökar. Jag känner hur kroppen växer, blir större. Jag känner mig äcklig, ful, oduglig. Hjälp mig.
Ungefär så har mina tankar vid mina ångestattacker varit. Ett tag var det så hela tiden. Dag ut och dag in. Timma för timma. Minut för minut. Ett rent h*lvete. Fy vad jag har fått kämpa med att få bort flera av de onda tankarna. Jag förstår fortfarande inte hur en människohjärna kan bli så pass sjuk att den tänker så och hur den kan få en röst att styra en oskyldig människa. Jag begriper inte det.
I dag är jag ”vän” med min ångest. Den finns där, långt långt bak i huvudet. Jag har lärt mig att trycka undan den, men den knackar på då och då när jag känner mig svag i psyket eller får motgångar. Det är helt naturligt att ångesten kommer vid de tillfällena. När psyket tar för mycket stryk finns det mer rum för de onda tankarna att ta plats. Jag vet.
Det finns så många som ständigt kämpar mot sin ångest av alla dess slag. Jag önskar att jag kunde ge alla en bamsekram och få bort de onda tankarna från dem. Ingen ska behöva gå runt och må dåligt. Vi har inte tid med det. Jag mår fortfarande dåligt vissa stunder, men håller inte de onda tankarna lika mycket för mig själv. Jag har en pojkvän jag berättar allt för, precis som för min bästa vän och syster. De betyder så mycket för mig, även hela min familj. De tre är de viktigaste personerna i mitt liv. Jag är så otroligt tacksam att de har fått mig att inse hur underbart livet verkligen är. Jag mår så bra i mig själv i dag och det är värt att dela med mig till er. Jag vill skriva om det här och dela med mig av min historia. Det är viktigt att kunna prata om ångest och psykisk ohälsa. Du är ingen sämre människa för det. Genom min ångest har jag funnit en styrka. En styrka som gjort mig till den starka kvinna jag i dag är. Jag är stolt över mig själv. Jag klarar mer än jag tror. På den senaste tiden har det skett så mycket saker i livet som fått mig så otroligt glad och givit mig kraften att förverkliga mina drömmar. Jag vet att det inte är omöjligt. Jag har gått igenom något som inte många tjugoettåringar gått igenom, eller någon äldre än det. Det finns de som har det så mycket värre än jag, därför är de små saker som blir stora för mig ingenting.
Sätt ner foten. Visa vem som bestämmer. Du ska vinna över ångesten. Det är du som kan kontrollera den och inte tvärtom.
/ Amélie
